Bronsåldersfynd ledde till överraskning från stenåldern – arkeolog mer än nöjd med utgrävningar i Dragsfjärd

Arkeologen Jan Fast hoppas på att småningom få möjlighet till noggrannare utgrävningar i Ölmos. Foto: Monica Sandberg

Då lite överlopps tid fanns i söndags, efter att den egentliga utgrävningen var klar vid bronsåldersboplatsen i Ölmos, Dragsfjärd så gick alla drygt 20 deltagare på en liten utfärd för att bland annat se på gravrösen.

– På vägen tillbaka hittade våra amatörarkeologer spår av en ungefär 1 000 år äldre boplats, alltså från stenåldern. Vi hann bara plocka lite ytfynd, men bilden av trakten som en viktig forntidsboplats förstärktes. Nu är Ölmosviken ordentligt satt på kartan.

Det säger arkeolog Jan Fast som med kollegan Janne Soisalo ledde helgens utgrävning av en stor bronsåldersboplats i Dragsfjärd. Krukskärvor, brända ben, några stenverktyg och avslag (stenflisor från verktygstillverkning) hittades på ett cirka 600 meter långt område som var 20-30 meter brett.

– Bronsålderns strandtomter, där man kanske har bott i separata hus i en lång rad längs stranden, säger Fast.

Utgrävningssamarbete med Sverige?

På ett par ställen finns synliga rester av husgrunder.

– De borde grävas ut så man fick se hur bronsåldershusen här var konstruerade. Sådana utgrävningar har inte gjorts i Finland, säger Fast.

Han hoppas på finansiering för fortsatt utgrävning, nästa år i samarbete med Sagalundmuseet och 2020 en stor utgrävning i samarbete med Sverige. Östersjön var ett innanhav för bronsålderskulturen.

Välbevarad nyupptäckt boplats

Den stenåldersboplats som upptäcktes till sist i söndags finns högre upp i terrängen. Också den här boplatsen är väl bevarad.

– En höjdare till avslutning, säger Fast.

Ett tjugotal frivilliga deltog i utgrävningen, som Dragsfjärds hembygdsförening understödde. Foto: Jan Fast

 

Sällsynt chans komma bronsåldern på spåren tack vare oförstörd boplats i Dragsfjärd

Arkeologen Jan Fast är övertygad om att Ölmosvikens bronsåldersplats förtjänar noggrann utgrävning. Foto: Monica Sandberg

– Bättre plats än så här kan en arkeolog inte önska sig.

Det säger Jan Fast och Janne Soisalo, ledare för den utgrävning som i dag startade i Ölmos, Dragsfjärd på Kimitoön.

Här fanns för cirka 2 500 år sedan en bronsåldersboplats ungefär fyra meter över dåvarande havsnivå. Uppifrån skogen fick man sötvatten som säkert då rann i samma djupa sänka som nu ner mot havsviken.

– Ett så vackert utformat landskap, som inte har förstörts vare sig av byggande eller annat, det är sällsynt i dag, säger Fast.

Soisalo tillägger att bara Hammarsbodavägen har gjort åverkan på platsen. Sandtagen som finns alldeles i närheten har dessbättre inte nått hit.

Skolflickas fynd avgörande

Ett tjugotal frivilliga har anmält sig till utgrävningen. Då en första rekognoseringsrunda gjordes så pekade Fast på mark som är lite lägre än omgivningen och sa att ”där har nog en bronsåldershall stått”.

I nästa ögonblick hittade Fanny Fagerholm, arkeologistuderande, en bränd keramikskärva vid en rotvälta. Det är kanske 4 000 år sedan krukan gick sönder – alla de åren har skärvan, antagligen, legat där.

– Tanken svindlar. Också det var fascinerande att en skolflicka, Josefin Björklund, i fjol hittade de första kvartsavslagen då hon med sin pappa Kim Björklund från Karis var här och plockade bär. På så vis fick vi veta om platsen här i närheten av torpet Brinkis, i brinken ovanför dalgången genom Ölmos by, säger Fast.

Soldyrkan och påverkan från väst

I fjol gjordes en första utgrävning, bekostad av Vuxeninstitutet. I år är bland andra Dragsfjärds Hembygdsförening med och finansierar.

– Platsen är jätteviktig. Om man apropå Kimitoöns många bronsåldersgravrösen undrar var alla människorna då bodde så kan svaret vara en stor bosättning som den här. Bronsålderns boplatser verkar ha varit större än man tidigare tänkt, och sötvatten var en viktig faktor.

– Här vid Ölmosviken hade man dessutom nära till havet och de stora farvattnen som säkert var viktiga redan då, för influenser från väst. Jag är övertygad om att de som bodde här hade fått del av en ny trosföreställning, en soldyrkan som gjorde att gravrösen byggdes på höga punkter, säger Fast.

Allmänheten välkommen

Landhöjningen har gjort att den aktuella platsen numera är cirka 17 meter över havet. Vid utgrävningen som pågår denna helg ska man försöka fastställa boplatsens omfattning och hur viktig den var. Fast tror att fem-sex års utforskning kan behövas.

– Intresserade får gärna komma och titta eller hjälpa till, lördag och söndag klockan 10-16, säger han.

En Kimitoöbo med

Av det tjugotal som anmälde sig redan i går var bara Västanfjärdsbon Tom Holmén Kimitoöbo.

– Jag har varit med och grävt också utomlands, i Egypten och i Turkiet. Där är det bara att sätta spaden i jorden så gör man fynd, säger han.

Tusenårig bosättning

I Ölmos hittades i fjol cirka 3400 krukskärvor.  Allt tyder på en ungefär tusenårig kontinuerlig bosättning här, börjande cirka 2 500 före Kristus, tillhörande den västra bronsålderskulturen i Finland med så kallad Kiukais-keramik som kanske främsta kännetecken.

Konstsamfundet äger marken där utgrävningen görs. Tidigare utgrävningar i närheten har främst handlat om stenåldersboplatser.

– Här är det frågan om övergången från stenålder till bronsålder vilket gör det än mer intressant, säger Soisalo som ska skriva sin doktorsavhandling om regionens stenåldersboplatser.

– Det tar kanske fyra-fem år. Det finns mycket fyndmaterial som jag ska granska, dels sådant som inte hittills har studerats så ingående och dels sådant som kan kollas på lite nyare sätt, säger han.

Fjortonåring brinner av intresse

En kanske blivande doktorand i arkeologi är 14-åriga Pihla Hyttinen från Hangö. Hon var på plats genast i  morse och använder sina prao-dagar för att delta i utgrävningen.

– Hittills har jag varit för ung för att delta. Nu får jag äntligen vara med, säger hon.

Jan Fast tillägger att arkeologi förr intresserade mest gamla gubbar men nu är de yngre med.

Pihla Hyttinen har länge väntat på att få delta i en arkeologisk utgrävning och nu kom äntligen chansen. Foto: Monica Sandberg

– Vi kallar det samfundsarkeologi, att många amatörer hjälps åt men leds av sådana som har den vetenskapliga grunden. Själv har jag som freelance lett utgrävningar sedan 1986. Men som sagt, sällan eller aldrig har jag sett en så lovande plats som den här.

Arkeologi intresserar allt flera. Janne Soisalo, i mitten, visar hur man försiktigt bearbetar jordlagren. Fr.v. Jorma Kainulainen, Soisalao, Antti Sarkanen och Kim Björklund.
Foto: Monica Sandberg

Här bodde många. Sötvatten rann i en stor sänka ner mot havsviken. Foto: Monica Sandberg